Våfflor... igen

Jag har firat våffeldagen mer än någonsin idag.
Det blev våfflor med Kajsa, Mamma, Pappa och Eric efter träningen också.


Våfflor

Idag gräddade jag, Micke, Johan och Evelina massa våfflor och bjöd på under skoldagen. Så himla roligt.








Vi gräddade mer än 100 våfflor. (Vi glömde räkna hur många vi gjorde, men eftersom besticken tog slut (och det var hundra-pack) drar vi slutsatsen att det måste ha gräddats fler än hunda våfflor...
Det blev verkligen lyckat. Det var verkligen många som blev glatt överraskade av att få en härlig, nygräddad våffla...
Under rusningen (mellan 11 och 12) gräddade vi sex våfflor samtidigt, men det gick fint eftersom vi samarbetade så oerhört bra allihopa. Hehe.
Även om vissa åt cirka 7 (!) våfflor var, blev det massa över. Så vi tog helt enkelt varsitt paket med oss hem.

Nu ska jag och Kajsa åka till Nordic Club och träna. En våffla efter det, kanske. He he.
Ha en fortsatt trevlig dag allihopa!

Nitton

Nu är jag nitton. Det känns som en såndära mellanålder. Det är inget direkt som händer.
Fast jag har hört det ryktas om att man får beställa sotare. Det känns stort. He he.









Lite har man ju vuxit iallafall.

Framtidsplaner...

Idag åkte jag till skolan och jobbade lite på mitt projektarbete. Faktiskt.

Annars gjorde jag inte så mycket på skol-fronten. Jag och Micke satt och pratade en bra tag med Hanna och Mattias på deras kontor. Det blev mest funderingar om framtiden, och vilka utbildningar jag kan tänka mig att gå. Det känns ju ganska relevant nu, med tanke på att det är sista dagen någonsin jag är aderton. Tiden går sannerligen fort, så det är la hög tid att fundera på framtiden.

Mattias var aaningen partisk och ville få mig till Mittuniversitetet i Sundsvall. De har tydligen en bra journalistutbildning.
Men jag funderar på Kaggeholms folkhögskola på Ekerö i Stockholm.
Men jag ska la söka lite olika skolor för att se om jag kommer in.
Fast jag ska nog inte börja plugga nu direkt efter gymnasiet. Men vi får se.
Det finns ju en del valmöjligheter, om man säger så. Vi kollade lite snabbt på den yrkesguide från A - Ö. Det fanns verkligen mängder med jobb. Helt sjukt!



Johan var så vänlig och följde med mig till stationen idag. Det var trevligt.

Ha det fint!

Jönköping.

Idag var jag i Jönköping hos Annér.
Som vanligt var det hur kul som helst, och om någon undrar var det också oerhört hög klass på vår humor.

Först åt vi pizza på 12:an och Annér var så bundis med ägarna så han kunde gå in bakom disken och hälla upp vatten till sig. Där snackar vi respekt. He he.

Vi har hunnit med en hel del.
Så mycket att man tillochmed kan göra en lista av det:

Vi har hunnit...
- fundera över om det är värt att bli bjuden på pizza om man blir indragen i de tunga gängkrigen.
- kolla på bilder från 'the past'.
- skratta.
(Det gör man konstant när man är med Annér. Han borde anställas på ställen där man sysslar med skratt-terapi eller något. De skulle få så otroligt nöjda patienter.)
- träffa Markus. Åh, så roligt.
- kolla på tv. (Det jag såg på matchen HV-Timrå var för dåligt för att ens få nämnas...)
- spela/lyssna på när Annér spelar gitarr. (Om någon undrar vad det Annér, och endast han som stod för gitarrspelandet.)
- komma på ett nytt sätt att stanna tåget. (Reflexer is the shit.)

Vi har hunnit med massa mer, men det var det som fick plats på listan. Men det kan tilläggas att det har förekommit en hel del djupa funderingar, långa analytiska diskussioner och massa andra intellektuella saker.

Dagens citat stod iallafall farbror Mons Annér för.
Jag, Tobias och Markus står i köket, och i micron har Mons lagt in en påse popcorn.
Någon, oklart vem, säger något roligt och vi börjar självklart skratta.
Plötsligt kommer Mons inrusande, och blicken är lätt panikartad.

"Ni skrattar ju så högt, så man inte ens hör om popcornen slutat poppa."
Men Popcornen klarade sig, och Mons blev nöjd.





Precis innan vi skulle åka till Hovslätt station kom Annér på den briljanta idén att ta med reflexer. Det var ju mörkt ute och vi ville vara säkra på att lokföraren såg oss och stannade.
Angående den sista bilden. Visst ser det så otroligt... manligt ut att stå och vifta med en liten reflex? ;)

Tåget stannade iallafall och när jag klev på kom konduktören fram till mig och sa:
Du. Ett litet tips bara. Om du vill att tåget ska stanna kan du ju fälla ner skylten. Om ni inte hade stått och viftat med vad det nu var ni hade, så hade vi aldrig sett dig. Vi hade bara blåst förbi.

Bra jobbat Annér! Smart, detdär med reflexer. Det ska jag komma ihåg.

Jag har verkligen haft en underbart härlig dag! Och jag hoppas att jag träffar Annér och Markus snart igen.


Gång.

Idag var jag ute och gick med min kära mor. Det var onekligen skönt att komma ut i friska luften lite.
Jag har bara suttit inne framför datorn de senaste dagarna, känns det som. Pluggat, pluggat och pluggat.
Jag kan ju meddela att jag är helt klar med min litteraturhistorian nu. Forever.
DET känns skönt.





Hej!

Sommartider.

Jag fick plötsligt, helt oväntat en sådan längtan efter sommaren. Långa ljusa nätter med underbara människor, Grillkvällar ute i Hånger och, det bästa av allt! Åka med vår underbara röda campingbuss.
Även om det inte är världens mest tillförlitliga fordon står den mig varmt om hjärtat.










Hej!

Hemkunskap, Anna och Baconinlindad kycklingfilé.

Idag har jag umgåtts med Anna.
Det var ett tag sen, om man säger så...

Först kollade vi på lite gamla foton. Från konfirmationen och så. DET var roligt, kan jag ju meddela. De flesta fotona vi hittade från tidiga 2006 var roliga. Det var så sjukt längesen, och vi var så himla små. He he.
Eftersom ingen av oss hade ätit cyklade vi iväg till Willys för att handla lite.
När vi väl kom hem insåg Anna att det var knappa timmen kvar till hon skulle hem. Liite bråttom blev det, om man säger så.
Men vi hann! (Vi fick visserligen kasta i oss maten. Men hann gjorde vi.)
Baconinlindad kycklingfilé är aldrig fel. När vi stod där vid ungsluckan kom jag och tänka på hemkunskapen i nian. Hur vi alltid öppnade ungsluckan och stck fram huvudet s¨fort så att vi blev helt "ångiga" i ansiktet.
Hur Anna alltid tog fram sin smörigaste sida för att försöka charma till sig mer ost.
Hur jag råkade putta Anna så hon ramlade i papperskorgen och blev helt kladdig.
Hur vi försökte rädda vår misslyckade paj från en total sågning av fröken, genom att påstå att det visst var meningen att den skulle vara så degig.

Hemkunskapslektionerna var verkligen härliga. Flum och Mat. Kan det bli bättre, liksom?



Ha det fint, gott folk.

Tjock-Steffe

Jag gick in på aftonbladet.se för att se om det hänt något ute i världen. He he.
Det första jag ser är: "Tjock-Steffe dömd för ny utpressning"
Jag reagerar inte på att denne Stefan tydligen utpressat igen. Faktum är att jag inte ens har hört talas om hans tidigare utpressningar. Jag reagerar på hans smeknamn. Var det de mest intellektuella smeknamn aftonbladet kunde komma på. Eller är det ett vedertaget smeknamn.
Egentligen är det inte heller detta otroligt fula smeknamn jag stör mig på.
Det är förekomsten av denna typ av smeknamn som gör att jag reagerar och ligger sömnlös om nätterna. De förekommer överallt.
Idol-Erik, (alltså Segerstedt) om jag inte minns fel blev han även kallad snygg-Erik.
Robinson-Robban, Det var ett par år sen, men han är fortfarande "Robinson-Robban" med stora delar av svenska folket. 
Ullareds-Morgan, Han kommer nog alltid förknippas med GeKås och Ullared dendär grabben.

Grejen är ju att hur många år det än går kommer dessa personer alltid vara förkippade med programmet. Jag kommer tillochmed ihåg en rolig historia som min kära syster Lina skrev för X antal år sedan (-99, bör det har varit). Den var uppbyggd som en Bellman-historia och handlade om Jerker, Klas och Robban. (För er som inte har så bra minne kan jag meddela att dessa tre pojkar var deltagare i Robinson -99.) Sedan kom Robinson-Jesus. (Även han, deltagare -99.) Jag har för mig att historian syftade på deras sätt att pakta.
Även om man skulle träffa dessa personer, 11 år senare skulle de fortfarande vara Robinson för mig, liksom. Haha. Det är ju helt sjukt. Hur länge måste man leva med en sådan stämpel?

Även i programmet Ensam mamma söker använder de sådanadära oerhört töntiga smeknamn.
Nu ska Susanne åka och träffa Snygg-Martin.
Nu vill Blyge Mattias bjuda Annette på en drink.
Fotbolls-Lasse har vunnit Ulrikas hjärta.

Argh! Det är verkligen såå störande. Kan de inte bara använda deras riktiga namn.
Undra förresten hur det går för Tjock-Steffe nu när han ska upp i rätten.

Hej!

Edison och Bell

Jag sitter här och läser lite om Realismen
Och jag kan inte låta bli att förundras över Thomas Edison. 1877 visade han upp sin uppfinning fonografen. (Föregångaren till grammofonen.) Tre år senare har han utvecklat glödlampan.
Ungefär samtidigt har Alexander Graham Bell konstruerat en telefon.
På bara tre år har tre mycket grundläggande och smarta uppfinningar uppfunnits. Och två av dem, av Thomas Edison. Fatta han måste varit klipsk eller? Undra hur dessa pojkar skulle få utlopp för all smarthet i dagens samhälle.

Tänk när lille Thomas och Alexander sitter där i sitt lilla flashiga rum som Thomas pappa har inrett som en liten uppfinnarverkstad. (För jag tror att de skulle känt varandra om de levde idag. De skulle nog ha träffats på någon medlemsdag för MENSA eftersom de var de två yngsta och smartaste medlemmarna. Och därefter har de hållt kontakten på facebook. Lätt.)

- Aha! Vi kan uppfinna något som gör att man kan prata med folk som befinner sig en bit bort.
- Men, Alex.
Telefonen finns ju redan. Och Mobilen, och Skype. Men jag vet! En slags musikspelare vore väl
- Thompa. Du är visst lite efter, säger Alexander och pekar bort mig den snygga ipod-högtalaren som står en bit bort i rummet och spelar oerhöert stimulerande musik.

Om vi leker med tanken på att DU var den enda som levde på jorden. Vad skulle uppfinnas då?
Om jag var den enda som fanns skulle jag nog komma på elden. För jag skulle vilja ha något att värma mig med. Men så mycket annat skulle nog inte bli uppfunnet, är jag rädd. Det är nog tur att vi har haft sådana smarta människor som Edison och Bell tidigare så att allt inte hänger på dagens ungdom.

Undra förresten om det finns folk i dagens samhälle som skulle varit sådanadära oerhört smarta vetenskapsmän som skulle uppfinna saker till höger och vänster. Bara de levde i en annan tid då typ inte allt redan var uppfunnet?
Om någon skulle tänkt till lite extra för ett par år sedan kanske de skulle vara först med att uppfinna en iPad. Men nu är det försent. Också.

Nu ska jag fortsätta skriva på litteraturhistorian.

Att betala med en älg.

Idag var jag en sväng i Borås. Dels för att fixa lite litteraturhistoria-information, men också för att fika med min faster, Maggan. Trevligt, trevligt.

I helgen var jag, Micke, Johan och Evelina i Lidköping. Vi hade så himla kul, så jag tyckte det var värt att lägga upp en bild på oss därifrån.



Jag läste förresten att Republikanska föreningen vill ta bort kungen från mynten och ersätta honom med en älg. Men jag har ett bättre förslag.
Kungen, får vara kvar på enkronan.
Astrid Lindgren, på den planerade tvåhundralappen.
och om de nu så gärna vill ha en älg på ett mynt kan de väl ha det på dendära två-kronan som det snackas om... (Nu tror jag visserligen inte att republikanerna ser det som mest nödvändigt att det är just en älg på mynten, utan att kungen försvinner. Men min lilla lista är inte till för att tillfredsställa denna anti-kungahus-förenings vilja. Så det så!)

...och behåll för guds skull tjugolappen som sedel. Det vore så himla opraktiskt att ha den som mynt.

Hej så länge!

Sol och Plugg

Idag är det måndag den 15 mars. Den dag då jag ska börja jobba ikapp alla mina rester.
Igår skrev jag ett litet schema över vad jag skulle göra idag.
- Litteraturhistoria.
- Debattinlägg.
(- CV och Personligt brev)
(- Naturkunskap, Solenergi.)

Anledningen till att de två understa punkterna står inom parenteser är för att jag ska lägga fokus på de två andra i första hand. Det har inte gått så bra. Men någon mening har jag fått ihop iallafall. På Debattinlägget. Våldsam vardag ska det heta.

Igår läste jag ett inlägg om vårt behov av solen. På Mattias Denkerts blogg som ni hittar HÄR. Och han har verkligen rätt. Nog för att jag älskar solen. Det är så himla underbart när den tittar fram. Men det är inte utan att man får lite panik över att man inte hinner gå ut i den.
Så jag såg till att tillgodose mitt sol-behov och satte mig en liten stund ute på altanen. Härligt, härligt.




Men sen försökte jag sätta mig att plugga, men det gick inte så bra. Jag tänkte sätta igång med litteraturhistorian, men sen insåg jag att den mesta av informationen finns i skolan. Så jag får la fixa hem det imorgon.


Hej!

Ln, Den naturliga logaritmen

Angående mitt förra inlägg har fått lite förfrågningar om vad Ln egentligen är.
Så här kommer ett försök till en liten förklaring.

Ln betyder den naturliga logaritmen och används tillsammans med talet e. (2,718281828...)
exempel. ln e^x=x
Det är ett hjälpmedel så att man kan räkna med samma bas för olika tal, vilket unerlättar uträkningarna.

Jag vet inte riktigt om det gjorde er något klokare med så är det iallafall!

Nu ska jag återgå till skrivuppgiften i svenska som så snällt ligger och väntar på mig.
På återseende.


Pi-dagen

Jag har hört det ryktas om att det är Pi-dagen idag. 14 mars. Ibland är dedära "komma-på-nya-internationella-dagar-människorna" riktigt fyndiga. Månad 3 och datum, 14. He he.
Jag har inga uppgifter på hur länge denna dagen har existerat, men jag känner att vetskapen om dess existens varken gör till eller från i mitt liv. Precis som med de flesta andra sådana dagar. Som handduksdagen (25 maj), Äggets dag (Andra fredagen i oktober) och Ostkakans dag (14 november). De känns lite som om allt ska ha en egen dag. Bara för att, liksom.
Jag har inget emot Pi. Jag tycker att det är ett ganska trevligt tal. Jag har tillochmed tagit mig tid att lära mig talets första 15 decimaler (3,141592653589793).
Men detdära med speciella dagar är inte riktigt min grej.

Men jag måste nog erkänna att jag har tänkt lite mer på Pi idag, än vad jag gör under en vanlig "icke-pi-dag". Så att om syftet med dagen är att få folk att uppmärksamma Pi lite mer än vanligt så har de ju faktiskt lyckats.
Men om talet Pi har en egen dag, så skulle jag vilja ha en Ln-dag också. Jag har faktiskt redan ett dag-förslag. Den 18 Augusti vore bra.

Godkväll gott folk!

Gympa med Kajsa

Nu har jag varit på gympa med Kajsa.
Det kändes i låren, kan jag ju meddela.

Imorgon är det fredag. Oj, så fort veckan har gått.

Nu blir det svenska för hela slanten!

Hej!



Mars 2007

Jag gick in på min gamla bilddagbok och kollade lite vad jag hade för mig i Mars '07.

Håll till godo!




En hel del av skoltiden i nian tillbringades i musiksalen där jag spelade lite trummor ibland. He he.



Min lilla hemmagjorda ormterapi fortsatte. Den kan ses som en väl utvecklad, men icke så fungerande kognitiv beteendeterapi.



Uppehållsrummet med trevligt folk och choklad var icke att förkasta. För det mesta hamnade vi här innan SO:n skulle börja på torsdagseftermiddagarna. Det var tider det!



I slutet av mars fick jag lunginflammation. Dubbelsidig dessutom. Så jag var inte i skolan på ganska länge. Men jag var ute och gick destå mer. Här var en av alla trevliga promenader tillsammans med Niklas.


Nu är det Mars '10 och det är ganska mycket som har ändrats.
- Det första och mest grundläggande är la att vi har vuxit, allihopa. Konstigt vore det annars.
- Jag tillbringar inte riiktigt lika mycket tid i "musiksalen" längre. Faktum är att jag nog skulle blivit utkastad ur skolans studio om någon hörde mig "spela trummor" där inne.
- Jag går inte längre i en skola som iprincip ser ut som en betongklump. Inget illa åt kära Gröndalsskolan, men vacker. Det var den inte.
- Min nuvarande skola är inte granne med Willys. Nu får jag nöja mig med att vi är i samma hus som ICA Kvantum.

Fast det är en sak som jag tänker på. Som absolut INTE har ändrats under dessa tre år.
- Jag är fortfarande lika rädd för Ormar.

Hej!






Fotolektion

Det är onsdag och jag har fotolektion.
För tillfället har vi i uppgift att fota till en "reklamkampanj".
Vi har fått uppdragen av varsin grupp av designelever här på skolan.
Min uppgift är att fota två personer och ett paraply. Jag passade på att fota i fredags då Kajsa var här och hälsade på.
Nu är bilderna frilagda och snart ska jag skicka iväg dem till min uppdragsgivare.







I eftermiddag har jag engelska, men vi ska bara läsa. Och det kan jag ju göra på egen hand. (Faktum är att det faktiskt är lättast att läsa på egen hand. Hehe.) Så Fredrik var så snäll och lät mig ta det tidiga tåget hem. Jag har ju en timmes ostörd lästid på tåget. Perfekt.
När jag kommer hem blir det att skriva på mitt arbete om Elsa Beskow. Härligt. He he.

Hej å hå!

Skidor

Idag har jag åkt skidor två gånger. Där snackar vi om att ta vara på vintern!
Först blev det en runda ute i Hånger tillsammans med Kajsa.
När jag körde genom stan kändes det som att de jag mötte kollade lite extra på mig. Först när jag kommit ut på landsvägen kom jag på att jag förmodligen såg ganska kul ut där jag satt bakom ratten i toppluva och träningsställ. Som om jag kommit försent till Vasaloppet, ungefär.

Det är alltid lika kul att träffa Kajsa, men våra skidor var inte anpassade för dagens plusgrader. Så det var ganska bakhalt, om man säger så. Men vi kom iallafall runt ett varv på den ca, 5 km långa rundan. Men efter det gav vi upp och åkte istället hem till Kajsa och åt lite mat.

Familjen Ramsings hus i solen.


När jag kom hem från Kajsa skulle mamma och Eric ut till Store Mosse och åka skidor. Eftersom det var så fint väder bestämde jag mig för att hänga på. Det känns verkligen att våren är på ingång. Solen sken och det var inte alls särskilt kallt idag. Jag kunde tillochmed åka utan vantar. Det resulterade visserligen i två uppskavda blåsor på tummarna, och en begynnande blåsa på pekfingret. Men utan vantar kunde jag åka iallafall!


Det känns precis som man är på fjället och åker. Helt underbart.


Ha det fint!


Look-a-like

Jag funderar på om Jessica Andersson och Pernilla Wahlgren råkat anställa samma stylist?



- Mittbena med svallande hollywood-lockar.
- Lite lagom sotade ögon.
- "Naturlig" make-up.
- Lite paljetter och annat glittrigt lite sådär över axeln.

Det måste kännas ungefär som att komma till studentbalen och upptäcka att tjejen som går i paret framför, har en exakt likadan klänning som en själv.

Hej!

Skidtur på Store Mosse




Det var verkligen underbart att åka skidor ute på Mossen idag!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0