Nu är vi hemma från vår lilla utflykt. Det var jättehärligt att komma iväg och se lite längs östkusten.
I måndags åkte vi in till Melbourne för att hämta den hyrbil vi tidigare beställt. Det kändes lite konstigt att åka på vänster sida av vägen, och det skapade en del förvirring i vissa korsningar. Men pappa fixade det galant och vi kom fram till vårt första stopp, staden Torquay, utan några incidenter. Där gick vi runt och kollade i lite affärer, men varken jag eller Lina var på något särskilt shoppinghumör. Jag köpte iallafall ett par surfshorts och en T-shirt innan vi gick till Mc Donalds för att äta lite...
Medan jag och Lina avslutade Torquay-vistelsen med glass, gick mamma och pappa iväg till en turistbyrå för att försöka få tag på ett boende. Det visade sig vara oerhört svårt i denna högsäsong som vi råkat komma i. När mamma och pappa försäkrat hon på turistbyrån om att det inte gjorde något om boendet inte låg precis vid stranden fann de tillslut ett boende. Ett Bed and Breakfast i ett ställe som hette Forrest. En timme in i skogen. He he.

När boendet äntligen var fixat åkte vi vidare till en strand som har VM i surfing varje år. Dagen till ära var vågorna minimala, och antalet surfare kunde räknas på båda händerna. Men stranden var iallafall jättefin, och det är ju alltid något.


Två av de få surfarna befann sig tillochmed på land. Illa...




Vi funderade på om det var Anders Ramsing som var ute och flög i det vackra vädrer.



Efter en liten stund på stranden for vi vidare mot staden Lorne (jag tror att den hette så). Där fikade vi lite och njöt av det fina vädret. Sen styrde vi färden (fortfarande på vänster sida av vägen) till Kennett River. Ryktet sa att det fanns koalor där. Så vi åkte dit för att pröva vår lycka på koala-fronten.

När vi gick där på vår Koala-jakt utbrast pappa plötsligt:
"Lisa, Kom! Skynda dig... Här är en Koala."
"Men Pappa, jag behöver inte skynda mig. Den går ingenstans..."

Usch, vad tråkigt det måste vara att va Koala. De sover typ 22 timmar per dygn och de resterande två timmarna är de lite halvgroggy pågrund av alla de eukalyptusblad de smaskar i sig. Men vi lyckades iallafall se några Koalor. Fem stycken tror jag det var, närmare bestämt. Söta djur är de iallafall. De ser så gosiga ut.





Stackarn nådde inte de blad han ville ha. När han försökt några gånger tror jag att han somnade... Bättre lycka nästa gång, kanske.