Nu är ännu en julhelg avklarad, och den blev förvånandsvärt svensk. Det var nog så svensk den kan bli, mer än 20 000 km hemifrån.

Vi sov ganska länge på julaftons morgon (vi var ju lite trötta efter att ha kommit hem från Sydney under natten), under förmiddagen gick vi till Coles och handlade massa mat. Vi var även i en fruktaffär för att rusta upp inför julhelgen. Eftersom Australensarna inte är invigda i våra delikatesser såsom risgrynsgröt och prinskorv, fick vi nöja oss med att köpa en annan korv och försöka få den att se ut som prinskorv. (jag är egentligen inte så förtjust i korv, men det är bara så att prinskorv SKA vara med på julbordet.) Problemet med avsaknad av grötris här i Aussi-land löste vi på följande sätt:

När kvällen närmade sig tog vi tåget in mot Melbourne Centrum och hoppade av vid en station som heter South Yarra. Efter det hoppade vi på en 'Tram' (En spårvagn). Vår slutdestination var Svenska Kyrkan.
Vi kom lite tidigt. Julfesten började inte förrän klockan sex, och vi kom la dit typ kvart över fem. Så då passade vi på att ringa vår käre Eric och önska 'God Jul.' Han hade jobbat under natten och kom precis hem då vi ringde. Han skulle gå och lägga sig och njuta av stillheten i huset medan vi är borta. Hehe. Senare på dagen skulle han gå över till familjen Persson och äta julmat.
Preci när vi kommit utanför Svenska Kyrkan började det ösregna. Vi ställde oss under ett tak och väntade på att det skulle regna över. Det är inte jätteovanligt att det kommer lite skurar som regnar över efter någon minut... Tillslut insåg vi att det inte handlade om någon enminuters-skur, och vi bestämde oss slutligen för att springa den sista biten till kyrkan. Vi blev faktiskt inte så farligt blöta.

Kvällen innefattade inte bara risgrynsgröt, utan den bjöd även på ringdans runt granen, (Det har jag inte gjort sedan jag var liten och var på julfest i Brandstationen i Värnamo) lussekatter, julgudstjänst och KALLE ANKA! Det var dock aningen tråkigare när inte Eric var med. Han är så rolig när han skrattar åt när dendär fågeln i Kalle Anka åker iväg på sin motorcykel, och när de kufiska leksaks-soldaterna, med bestämda steg spatserar in i säcken i Tomtens verkstad. Det var inspelat från 2006 och jag tycker att Ingvar Oldsberg gjorde ett ypperligt jobb som julvärd. Iår (läs 2006) var de sista klippen Peter Pan och Bilar. Det känns som att dedär sista klippen är till för alla de som anser att programidén med att år efter år visa exakt samma filmklipp är aningen föråldrat. SVT hoppas nog att de kan lyckas stimulera alla dessa, alldeles för liberala själar genom att visa två eller tre klipp från lite nyare filmer.

Efter Kalle Anka var det iallafall dags för julgudstjänst. Mysigt med alla tända ljus, och mörkret utanför fönstren. Det kändes nästan som man var hemma. Och saken blev inte sämre av att den skandinaviska kören sjöng välkända sånger som sjungs hemma i Sverige också.


Pappa, efter vår frukt-inhandling. Det blev en del om man säger så...



Det blev en del mat också.



Redo för Svenska Kyrkan i Melbourne.



Här står vi under taket och väntar på att det ska regna över.


Jag hoppas att ni alla har haft en underbar julhelg och verkligen har njutit av ledigheten.