Vi var på en guidead tur idag. En riktigt turistig sådan.
Jag fascineras över sådana evenemang. De är liksom in till förväxling lika, var man än är i världen. En gudie som vet exakt vad som ska sägas, och som aldrig går utanför manus. Där "några frågor?" mest är en rutin, som måste tas med. Utan att det egentligen är menat att någon ska säga något.

Men det jag förundras mest över är folk som tycker om dem. De guideade turerna alltså.
Jag har riktigt svårt för dem, men efter diverse studie- och skolresor har jag varit med om en hel del. De bästa är de då man kan gå lite bakom hela gänget och utforska stället på egen hand.
Men det finns uppenbarligen folk som gillar det. Som inte har några problem med att gå i samlad trupp och se på (mer eller mindre intressanta) saker som tusentals människor har tittat på tidigare.

Detta får dock inte förväxlas med städers olika sevärdheter. Jag tycker det är riktigt mäktigt att se Notre Dame i Paris, Operahuset i Sydney eller Frihetsgudinnan i New York. Och dessutom skulle jag gärna vilja se Mona Lisa, Lutande tornet i Pisa och Golden gate-bron i San Francisco.
Faktum är att en av anledningarna till varför jag ville åka till St Petersburg var för att jag trodde att detdära palatset på kefir-paketet fanns här. (så fel man kan ha.)

Men att fota typ obetydliga tingestar som ingen egentligen bryr sig om känns riktigt... tråkigt.
En vacker vas i marmor. En fin gammal kakelugn eller en tavla föreställande Katarina II av Ryssland. Som jag sa till Victor efter att ha sett folk fota som bara den, på någon modell av en tårta. "Ofta de kommer framkalla det fotot och sitta och kolla på det sen?"

Jag såg ett par som fotade varandra framför saker som guiden berättade om. I varendaett av slottets typ 18 rum. Först han. Sedan hon.


Jag tycker det är roligare att se hundratals människor vandra omkring i blåa sockiplast.