hästtjej

Jag var i stallet igår. Olivias stall.

Det var nog tio år sedan jag red sist.

Olivia hämtade två grimmor och gav den ena till mig. Vi skulle gå och hämta våra hästar från hagen.

Hon slängde grimman lite avslappnat över axeln och började med bestämda steg gå bort mot hagen. Jag försökte mig på detsamma, men dendär ha-grimman-lite-avslappnat-över-axeln-grejen kändes av någon anledning inte riktigt lika naturlig på mig.

Jag hälsade ordentligt på hästarna då vi närmade oss. Hej Malte, och Hej Timo. De gillar nog om man är artig och trevlig, tänkte jag. Jag klappade lite på Timo och försökte känna mig så bekväm som möjligt.

Jag har nämligen hört att hästar märker om en person känner sig trygg eller inte.

Jag ryktade, kratsade hovar och borstade svansen, samtidigt som jag gick runt och försökte känna mig riktigt trygg. Så att Timo verkligen skulle märka det.

Sen satt jag upp. (Det känns som jag har hört den frasen förr, och hoppas innerligt att det är en häst-term.)

Och sen bar det av. I skritt.

Jag smackade och manade på så gott jag förmådde, med Olivia och Malte var hela tiden steget före.

Efter en lugn och behaglig liten skritt-tur var vi tillbaka och det hade gått så bra så. Olivia sa till och med att jag såg smidig ut då jag hoppade ner från hästen. Jag tror iallafall hon var seriös.

Haha, så härligt inlägg Lisa! :)

Tänk att jag ska rida en massa med mitt jobb i sommar!

Haha, jadu. Det blir spännande. Då kan vi, tillsammans, ge sken av att vara trygga. :)

Ge sken av att vara trygga när hästen sätter av i sken!

Namnet föll tydligen bort, men det var jag som gjorde kommentaren!

Haha så bra inlägg!

"satt upp" är helt korrekt, bra!

Och jag var seriös!

Åh så mysigt!