Hemkunskap, Anna och Baconinlindad kycklingfilé.

Idag har jag umgåtts med Anna.
Det var ett tag sen, om man säger så...

Först kollade vi på lite gamla foton. Från konfirmationen och så. DET var roligt, kan jag ju meddela. De flesta fotona vi hittade från tidiga 2006 var roliga. Det var så sjukt längesen, och vi var så himla små. He he.
Eftersom ingen av oss hade ätit cyklade vi iväg till Willys för att handla lite.
När vi väl kom hem insåg Anna att det var knappa timmen kvar till hon skulle hem. Liite bråttom blev det, om man säger så.
Men vi hann! (Vi fick visserligen kasta i oss maten. Men hann gjorde vi.)
Baconinlindad kycklingfilé är aldrig fel. När vi stod där vid ungsluckan kom jag och tänka på hemkunskapen i nian. Hur vi alltid öppnade ungsluckan och stck fram huvudet s¨fort så att vi blev helt "ångiga" i ansiktet.
Hur Anna alltid tog fram sin smörigaste sida för att försöka charma till sig mer ost.
Hur jag råkade putta Anna så hon ramlade i papperskorgen och blev helt kladdig.
Hur vi försökte rädda vår misslyckade paj från en total sågning av fröken, genom att påstå att det visst var meningen att den skulle vara så degig.

Hemkunskapslektionerna var verkligen härliga. Flum och Mat. Kan det bli bättre, liksom?



Ha det fint, gott folk.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0