Vad jag har skrattat under dessa år. Helt underbart.

Jag kommer sakna allt! Särskilt lärarna. De är verkligen helt fantastiska. Jag försökte säga det i mitt lilla "tal" på studentdagen, men jag vet inte om det framkom riktigt ordentligt, eftersom jag var på god väg att börja gråta när jag stod där framme.

Det har verkligen varit underbart att bara komma in till Frallan och se hans stora leende, och prata lite om David Larsson. Han är verkligen alltid glad, och ser alltid lite sådär finurlig ut. Riktigt underbar person.

Eller Fredrik Sallmén, som sitter där med sin kaffemugg och ser sådär hård och tuff ut. Men som egentligen tycker om oss elever riktigt ordentligt.

En annan av mina absoluta favoriter är Marcus Persson. Han är så himla smart, klok och rolig. Jag skrattade alltid jättemycket på hans lektioner. Jag övervägde liksom att läsa Matte D, enbart för att lektionerna var så roliga.

Härliga Mattias Denkert bör också nämnas i denhära text som mer och mer liknar en hyllning till LBS:s lärare. Att komma in på hans kontor och prata bort några minuter, då han egentligen är upptagen med annat, är riktigt roligt. Han har lärt mig massa som jag kommer ha nyttan av i framtiden. Studentsången, vem Roland Cedermark är, och hur bra Sundsvall är, är bara några av de saker som han tagit sig tid att lära mig.

Stefan Spikh. Mannen, Myten, Legenden, liksom. Han glider runt på skolan och sprider en otrolig känsla av glädje. Humor har han också, och det är aldrig tråkigt då han är i närheten.

Min kära svensklärare Hanna Vilnersson är också riktigt härlig att prata med. Hon är alltid så pigg och glad.

Glade och charmige Filip Gustavson har också en stor del i Ljud- & Bildskolans härliga stämning. Han är så otroligt käck och munter, och kommer då och då med en riktigt dråplig kommentar, vilket är riktigt underhållande.

Sen vill jag rikta ett stort TACK till alla andra lärare som också gör LBS till den fantastiska skola det är.